Jag är sjuk rädd för spindlar. Inte stora spindlar som man har som husdjur utan ALLA andra spindlar man har hemma. Både dom små och dom stora och dom med långa ben och dom med korta.
Jag vet inte varför jag är rädd för dom. Jag vet att dom inte är farliga. Jag har värkligen försökt att komma över min rädsla genom att ge mig fan på att ta dom själv med en bit papper och inte dammsugaren och varje gång så intalar jag mig att dom inte är farliga, det är som en fluga med fler ben och utan vingar men varje gång gråter jag hysteriskt och håller på att svimma.
Sen är jag mörkrädd, men bara ibland. Jag är inte rädd när jag är ute och går om det inte är helt bäck svart och jag inte ens har lite ljus från månen. Om Hampus är hemma så är jag inte helller rädd för mörkret i lägenheten men när han inte är hemma, då måste jag tända överallt om jag går upp på natten.
Sen är jag nog inte rädd för så mycket mer. Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar