Det ögonblick när mitt barn lades på mitt bröst för första gången. Efter timmar av värkar och det ondaste jag någonsin varit med om så låg mitt barn där... så litet. Just då försvann allt annat i världen och det var bara jag och mitt lilla barn. Jag brydde mig inte om att han var slemmig och skrynklig och jag glömde helt bort att kolla om det var en flicka eller en pojke, mitt barn var så perfekt som det var när det låg där och tog sitt första andetag och öppnade ögonen och såg världen för första gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar