En dag att bara vara!

Tog en lugn förmiddag i soffan innan Malin ringde. Mötte upp henne för att cykla en runda men först skulle jag pumpa däcken. Väl framme vid cykelaffären så kunde jag inte se pumpen någonstans... sen såg jag en lapp där det stod att den var stulen och därför fick man nu komma in och be om hjälp och det kostade 20 kr. Varför vill man sabba en cykelpump? *suck*
Passade på att köpa ett lås till lillemans cykel när jag endå var där.

Sen bar det av på en runda. Blev inte jätte lugnt men vi pinnande på rätt bra så när vi landade i Malins kolloni var vi ganska slut. Vi satte oss och myste i solen och drack lunch och vatten. Sen kom Malins mamma så då blev det en kopp kaffe med.

Sen var det upp på cykeln igen och hem igen. En snabb vända inom affären och sen hem och satte igång med lite middag. Diskade och plockade undan lite medans middagen stod i ugnen sen blev det god mat. Blev även lunch till i mogon och två lunchlådor till jobb.

Sen var klockan helt plötsligt mycket så det blev soffhäng resten av kvällen. Lite vin på det och dagen känns som en bra semesterdag.

Imorgon slappar jag nog ännu mer... jag har ju trotts allt semester en vecka till... och så lycka till Malin!

En tur till Vimmerby!

Tisdag morgon begav vi oss till Småland och Vimmerby. Mamma & Pappa kom och hämta mig och lilleman och så bar det av. Innan vi kom fram till Vimmerby stannade vi till i Virum för en älgsafari. Vi kom precis när en av turerna skulle avgå men den var fullsatt så vi fick vänta en timme på nästa. Det gjorde dock inget för det var väldigt mysigt där på gården och vi satte oss i solen och åt varsin galss.

Efter en timme blev det äntligen vår tur. Vi lastades in i fyra vagnar dragna av en traktor och fick vars ett fång sälg-kvistar att mata älgarna med och så bar det av. När vi stanade inne i hängnet kom älgarna direkt, de visste hur det funka. De stack in huvudet i vagnarna och åt våra kvistar och lät sig klappas. De första var dock älgkor och kalvar men sen kom han som alla ville träffa, Harald.

Harald var en stor bjäse till älg. Värsta charmtrollet var han också. Han stack in sitt stora huvud med sina enorma horn långt in i vagnarna och vid ett tillfäll klämmde han fast mig med hornen. Fick ta tag i hornen och trycka ut honom för att inte bli klämd men han lydde snällt så det gick bra. Vi fick även äpple- och potatisbitar att mata älgarna med. Jag la en äpplebit i handen och sträckte snällt fram den till Harlad som skulle ta äpplebite men han fick inte upp den så han stoppade in hela min hand i munen... ISCH!

 Vi tog en del bilder och de kommer så fort jag kopierat dom från mamma. Lånade en bild av någon annan i stället...

Efter älgsafarin körde vi vidare till Vimmerby och vår stuga. Vi skulle bo på Katthult I i Emilbyn som låg granne med Bullerbyn och Pippi Hotellet.

Vår lilla stuga var så klart röd med vita knutar. Det fanns en dubbelsäng och en våningsäng i den och några stolar men inte mycket mer. Men det räcte ju till oss. Det fanns en stor lekplats med massor av leksaker där Hampus spenderade kvällen med grannflickan.

Vi sov mycket gott i stugan och på morgonen packade vi bilen igen och begav oss mot Astrid Lindgrens värld.

Vi kom strax efter de öppnat och där var redan fullt med folk. Vi började på Villa Villerkulla och fick där se en liten show med Pippi. Sen gick vi till Mattisborgen där vi kom mitt i showen om hur det gick till när Ronja föddes. Efter en tur inne i Mattisborgen gick vi vidare till Stora Scenen där vi kom precis när Emil berättade om hur han fastnade med huvudet i soppskålen. Nästa stopp blev en show i törnrosdalen och sen blev det lunch på Saltkråkan.

Efter lunch blev det en tur på Saltkråkan och sen blev det show med Karlsson på taket. Efter den lekte Hampus lite i Vasastan där Karlsson bor och klättrade på taken och åkte kasebana. Sen strosade vi ner för Bråkmakargatan och gick i butiker. Blev en Emilmössa till Hampus och en Mio min Mio-bok.

Sen öppnade himmlen sig och det öste ner... överallt blev det stora vattenpölar och det kändes som hela parken skulle svämma över. Vi tog på oss regnkläder och gick sedan tillbaka till Katthult för att titta där lite. Hampus hade bara sandaler på sig och tog tillfället i akt att hoppa och vada i ALLA vattenpölar. På väg tillbaka träffade vi Karlsson på taket som skulle börja en ny show och vi stannade och tittade på den i regnet innan vi begav oss mot bilen.

I bilen fick vi byta om... Hampus var, trotts regnkläder, genomblöt in till kalsongerna och mina byxor var blöta upp till knäna. Väl i torra kläder körde vi mot kära Skåne igen.

Strax innan Älmhult, där pappa skulle stanna och tanka, började vi bli hungriga. Vi stannade till vid IKEA tio i sju och resturangen stängde sju. Vi gjorde en rusning genom varuhuset för att hinna. Till skillnad från alla andra IKEA-varuhus fanns här inga genvägar man kunde ta utan det var att gå igenom HELA möbelsortimentet på IKEA innan vi kom fram. Men vi hann... Efter lite mat och en vandring genom andra halvan av IKEA åkte vi åter mot Skåne.

Vi kom fram till Marieholm vid halv tio på kvällen och där bytte jag och Hampus bil och körde hemåt igen.

Så det blev, trotts mest regn, två mycket trevliga dagar i Småland. 

Två dagars tur med kanot!

Jag, lilleman, syster-yster, mamma och pappa begav oss ut på en två-dagars tur med kanoter. Vi startade vårt äventyr måndag morgon i Stockamöllan och äventyret slutade tisdag eftermiddag i Herrevadskloster.

Jag och syster-yster packade ner två tunner och en lilleman i vår kanot och mamma & pappa packade ner två tunner i sin kanot och sen bar det av. Kändes lite ringrostigt men det gick rätt bra. Efter bara ett par minuter kände man lugnet som infann sig i kroppen och jag bara njöt av lugnet och naturen.

Lilleman var spänd på vad som komma skulle. Han tittade på trollsländer och skräddare, frågade vad alla olika blommor och växter hette som växte längs ån och han satt stilla och snällt i kanoten.

Efter första forsen konstaterade lilleman att det var det roligaste med hela turen och väntade spännt på nästa. På eftermiddagen kom vi till en riktigt jävlig fors och vi såg ingen bra väg igenom den så vi begav oss helt enkelt rakt ut i den för att se var vi hamnade. Så klart så satte vi kanoten mitt i den och kom inte loss. Det var bara att ta av byxorna och ge oss i. Jag instruerade lilleman att sitta still i kanoten vad som än hände, hålla sig lugn och hålla i sig. Det var dock ingen fara med honom, han skrattade allt vad han orkade och tyckte det var jätte kul och spännande. Han sa också att jag inte skulle orora mig om kanoten åkte iväg utan oss i, han visste vi skulle komma och hämta honom.

Så jag och syster-yster hoppade i och balanserade på de hala stenarna och ryckte och slet i kanoten som inte riktigt ville som vi ville men till sist kom den loss och vi kunde styra den i rätt fåra. Nu kom bara problemet med hur vi skulle komma i igen. Mitt första förslag var att hålla repet som satt i fören och låta kanoten åka ner sista biten själv medans vi fick simma efter och vi började med denna plan. Dock lyckades vi klättra ner för forsen utan att simma och kom i kanoten utan att doppa mer än ben och rumpa. Nu ville lilleman dock åka i fler forsar...

Och det kom mer. Vi satte kanoten en gång till men det var mest för det var så grunt så syster-yster hoppa ur och drog oss fram så det gick bra det med.

På kvällen stannade vi för att övernatta i Anderstorp. Där fanns två vindskydd och vi var först så vi valde den med kvällssol. Vi gjorde upp en brasa och packa upp maten för nu var vi hungriga. Det blev luffarknyten (foliepaket med tänrad potatis, skivad morot, purjulök och bacon i) och laxfileér. Det slank snabbt ner så hungriga vi var. Till och med lilleman åt utan ett knyst. Till maten drack vi en öl och gud så gott det var... Snart fick vi sällskap av ett par kanoter till, först ett gäng grabbar som hade druttat i och allt de hade på sig och all deras packning var genom blött. De spenderade kvällen med att dricka öl och torka kläder. Sen kom en familj och slog upp sitt tält sidan om oss och sen ett gäng danskar och slog upp sina tält bakom oss.

Vår kanot hade dock läckt in vatten hela dagen och när vi satte oss i forsen blev det bara värre. Så när vi stannade i Djupadal för att bära runt kanoterna ringde vi journummret vi fått och begärde att få en ny kanot levererad till Anderstorp på kvällen. När de senare ringde och sa att de var på platts skulle vi bära upp kanoten till vägen vilket visade sig vara 500 meter... och vi var helt slut efter dagens äventyr så hur vi skulle orka upp med den och ner med den andra vet jag inte... men vi började i alla fall...
Som tur var kom bonden som ägde marken runt om just då så han körde upp vår kanot till vägen med sin traktor och körde ner vår nya kanot. Han släppte även in kor i hagen intill oss vilket gjorde lilleman lite oroligt inför natten. Tänk om de kom in i vårt läger... Vi garanterade honom att de inte kunde komma in, det var ju stängsel med taggtråd emellan oss och dom.

På kvällen blev det kaffe och kaka och sen bestämmde vi oss för att det inte var måndag utan lördag och åt lite godis också. Sen var det dags att sova. Lilleman fick inte riktigt ro i sin sovsäck och när han äntligen började somna hörde vi något och pappa gick upp... vi tittade ut och framför vårt vindskydd stod en nyfiken kalv och stirrade på vår marchall vi tänt och ställt på bordet. Lilleman blev livrädd medans syster-yster och pappa vallade in den i hagen igen. Tydligen kan kalvar krypa under taggtråden...

Efter det blev det svårt att få lilleman till ro igen men vi lovade honom att syster.yster hade lagat staketet (vilket vi så klart inte gjort eftersom det inte fanns något att laga) och att korna inte kunde komma in igen. Han somnade tillsist men det var nog av ren utmattning. Jag försökte komma till ro men hur jag än låg gjorde det ont någonstans. Lilleman vaknade ett par gånger under natten så jag fick ligga konstigt för att kunna hålla honom i handen. Syster-yster och pappa snarkade dock gott. Någon gång av natten började lilleman stortjuta och när jag frågade vad det var sa han att han inte ville berätta för det var pinsammt. Tillsist fick jag ur honom att han var rätt för räven... Efter att ha garnaterat honom att det inte fanns någon räv så somnade han igen, på min arm denna gången. Så nu låg jag ännu mer obekvämt och frös dessutom.

Kvart i fem gav jag upp och gick upp och ställde mig och rökade och beundrade landskapet när solen gick upp. Tog sedan min sovsäck och satte mig vid bordet och somande en liten stund lutandes över det... det gjorde i alla fall inte ont i ryggen. Sen vaknade de andra och vi låg och myste en stund. Jag började dock må illa och allting snurrade. Lyckades få ner lite frukost men mådde sämmre och sämmre. De andra packade ner i kanoterna och vi begav oss... efter en liten bit mådde jag hur bra som hellst igen. Konstigt... När vi gick i land för att äta lunch mådde jag så där konstigt igen, allting snurra och jag kände för att spy. Kom fram till att det nog var mottsattsen till sjösjuk, mitt ballanssinne hade blivit koko och hade väl annpassat sig till kanotens gung.

Efter lunch bytte vi plats lite. Jag satte mig med pappa i den ena kanoten och syster-yster, mamma och lilleman tog den andra. Snart kom vi till en fors som åter igen inte såg ut att ha någon självklar väg att komma igenom på. Jag och pappa gick först och satte oss så klart mitt i den. Så det var bara att ta av sig byxorna igen och hoppa i. Här bottande jag dock inte utan stod på en sten i forsen så om jag inte hann hoppa i när kanoten kom låss så var jag körd. Men jag fick loss den och hoppade i i sista sekunden... Syster-yster och mamma kom sedan efter oss och vi instruerade dem att paddla på som bara den så de fick upp fart så skulle de nog inte fastna så det gjorde de och kom igenom utan problem. Lilleman skrattade och tjoade allt vad han orkade som vanligt.

Efter ett par forsar till var vi framme i Herrevadsklosete där vi satt bilen. Vi var helt slut. Vi packade upp allt och in i bilen och sen körde vi tillbaka till Stockamöllan där vår andra bil stod. Sen bar det av hemmåt.

Lilleman var så duktig hela vägen. Han satt stilla, han var lugn, han fick aldrig panik trotts en del mer spännande siturationer och han njöt till fullo av allt. Vädret växlade friskt mellan sol och regn men vi hade regnkläde så vi brydde oss inte.

I natt sov jag som en stock och i dag har jag ont överallt. Trotts energidricka har jag dessutom sovit middag men nu efter ett par värktabletter börjar jag må bättre... lilleman som inte paddlade så mycket verkar dock må hur bra som hellst.

Bilder kommer senare men eftersom vi hade med oss en gammal hederlig analog kamera tar det ett tag innan bilderna är framkallade... Sen får vi ju se vad det blir för kvalitet på bilderna... ;)

Så trotts två mycket trevliga dagar så kom jag och mamma fram till att nästa gång sover vi inte ute...

Känner dock att själen behövde dessa två dagarna. Man mår så bra inuti och känner ett helt annat lugn nu. Och lilleman tyckte det var jätte roligt och vill ut igen på nya äventyr. Vi får väl se vart det bär hänn nästa gång.