Värmande ord!

Låg och myste med Hampus när han skulle sova och han frågade:

H: Mamma... kan man vara kär i sin mamma?
M: Nej det kan man inte men man kan älska sin mamma...
H: Men jag är kär i Alicia och då tycker ju jag om henne... men jag tycker ju om dig mer...
M: Om man tycker om någon mer än bara är kär då älskar man någon och sen kan man älska någon mer än allt annat som jag älskar dig.
H: Mamma, då älskar jag dig... mer än allt annat.

Ibland är dom för goa dom små... =)

Jag är för gamal för det här!

Igår var det jobb som vanligt på dan och sen bar det av till Malmö för middag med Johan, Markus och Alrik eftersom Johan fyllt år. Blev en trevlig kväll med lite vin för mig och whisky och öl för pågarna. Tog sista tåget hem kl 1 från Malmö och i Lund mötte Malin upp mig på tåget då hon hade jobbat. Utan särskilt mycket övertalning gick jag med på att följa med på Tages en runda med Malin och ta ytterligare ett glas vin. Blev en drink efter det och jag och Malin stod och kände oss allmänt gamla och stod mest och skrattade åt alla puckon som tycker dom är snyggare än vad dom är. =)

Efter Tages hade stängt satt vi och snacka en stund på en bänk innan vi frös och gick hem. Skulle på kalas hos Miia idag kl 13 och tänkte att jag ju inte behövde ställa klockan men vaknade kl 12 och kände mig allmänt gamal åter igen. Drog mig dock upp ur sängen och begav mig trött och bakis hem till Miia. Efter en kopp kaffe kände jag att jag började bli människa igen och lite tårta skadade ju inte heller.

Efter Miia begav jag, Sanna, Yvonne och Hampus oss till affären och nu sitter jag här och bara är. Ska laga lite kött och pommes och stekt svamp till middag och efter det ska jag mysa ner mig långt i soffan med en Fairly Nuts från B&J. Mums!

Söndag!

Idag åkte jag och Hampus till M-holm. Hampus och morfar röjde och donade i trädgården och Hampus slet som ett djur för han ville ha mycket pengar i lön nu när han har tittat ut vad han ska spara till... han har hittat monster truck-lego...

Efter att ha tjänat ihop 20 kronor plus en ask med 50-öringar så tyckte jag han kunde gå å leka lite själv eller fråga grannpojkarna om dom ville leka men att gå någonstans utan mamma är ju helt omöjligt. Så vi började öva lite. Först gick han bara ut på garan och tillbaka igen. Sen stod jag precis utanför hustomten medans han gick in på skolan mittemot och tillbaka igen. Då kom grannpojkarna springandes och jag passade på att fråga om Hampus fick vara med och leka och så klart fick han det. Men han ville fortfarande att jag stod en bit bort och tittade på honom... efter en stund såg han inte ut att bry sig särskilt mycket om mig så jag sa till honom att jag gick in och det gick bra. Efter en stund kom han och dom två grannpojkarna in i trädgården och lekte lite och utökade snart med en grannpojke till. Sen sprang de bort till en av pojkarna två hus bort för han hade studsmatta. Sen var de hos pojkarna mittemot en stund sen kom de in till oss igen och skulle leka inne med Hampus leksaker. Huset måste varit i chock efter att 4 pojkar lekt där en stund... var ju många år sen någon gjorde det sist... Jag var i chock att 4 pojkar kunde låta som 20...

Strax innan 5 skickade jag hem alla till sitt och jag och Hampus körde och hämtade Tobias i eslöv vid tåget. Väl hemma igen blev det lasange och sen fick Hampus klättra upp på vinden och hämta ALLT lego som stod där... Lyckan i hans ögon när han fick klättra upp på vinden och leta upp allt som skulle med hem... =)

Och mycket lego blev det. En back, en kass, minst 20 plattor med väg på och några plattor med strand och berg mm. En kass böcker slank också med hem... för vi behövde ju fler... =)

Nu ska jag mumsa på resterna av Mascarpone-pajen som blev över igår... MUMS!

Helg!

Efter jobb i fredags skulle jag till m-holm och låna bilden tänkte jag. 17:39 gick tåget fråb Lund och kl 18 skulle vi vara i Teckomatorp för att sedan ta en buss där 18:03. Men i Kävlinge blev vi stående i 10 minuter så bussen hade ju redan gått när vi kom fram. *suck*

Har ni inte varit i Teckomatorp någon gång så kan jag upplysa er om att det inte är stort alls och det finns inget att göra där om man står och väntar på bussen i en timme. Så jag ringde pappa för att höra om han var på väg hem från jobb... nja han var förtfarande i malmö men skulle snart köra hem. Ja men då kunde jag ju lika gärna börja gå. Så det gjorde jag. Det var fint väder och med mp3-spelaren i öronen så gick det rätt fort att gå... men halvvägs började jag ångra min briljanta ide. Det var längre till m-holm än vad jag trodde... eller egentligen inte, bara jag som är lat men endå.

När jag kom till Ikis hus vilket är ungefär halvvägs så såg jag att bilen stod där så jag ringde och hörde om hon var hemma vilket hon var. En förvånad Ikis kom ut och öppnade och bjöd in mig. Satt där och snacka skit en stund tills nästa buss gick... =)

Men ett par kilometer gick jag i alla fall. Är ju alltid nått.

På lördagen var det dags för barnloppis i m-holm och jag och Sanna var uppe med tuppen och körde dit för att hjälpa till. Vi var på plats innan 9 och 10 öppnade vi. Det bara välde in folk och lokalen var snart fullproppad. Jag satt i kassan och vi jobbade på bra men kön blev bara längre och längre. Efter 1½ timme dog det ut och vi byttes av och gick och tog kaffe. Kl 14 stängde vi och började städa och strax efter 15 körde jag och Sanna mot Landskrona igen. Gick med lite vinnst i alla fall. Handlade väl för 120 kr och fick in nästan 400 kr.

På söndagen skulle jag lämna tbax bilen till pappa och Jenny hade på lördagen bjudit in mig på kalas i m-holm så när jag vaknat och piggnat till så körde jag ut där igen. Men bilen ville inte gå raka spåret till m-holm utan ville köra en runda om Center Syd. Bytte en BH jag köpte i måndags som var för liten och köpte sen en ny klocka till mig själv samt en liten present till Jenny. Klockan ser ungefär ut som den på bilden fast med en annan urtavla. Efter att ha ätit lunch med pappa och alldeles för många kakor hos Jenny så tog jag bussen hem igen.

Väl hemma gick jag upp till Malin som kom på den briljanta iden att vi kunde hämta bordet his Yvonne som hon så gärna skänkte bort. Malin bar glasskivan som vägde hur mycket som hellst och var jätte svår att hålla då den gled i händerna och jag bar stommen som var lättare att bära men som slog emot benen hela tiden. Vi stannade var 5:e meter men kom fram till slut, pustandes. Efter att vi puttsat glasskivan och satt allt på plats kunde vi dock konstatera att det varit värt det... =) Och Yvonne var glad att bli av med det.

Nu sitter jag här i soffan och inser att jag är helt slut efter allt jag gjort i helgen. Blir tidigt i säng så vi orkar en ny arbetsveckan.